Transcendering… En snabb och väl utforskad led till en bättre värld

“Om TM verkligen fungerar kan jag slänga mina Harvard-diplom i sjön”

Den enkla och naturliga upplevelsen att transcendera ger många slående resultat. Dit hör, som visats i studier, att kroppens egen läkande förmåga aktiveras, att hjärnan börjar fungera på ett mer integrerat och samordnat sätt, m.m. Många sådana resultat är unika för Transcendental Meditation.

Men de mest långtgående effekterna av TM är hur hela samhället kan förändras till det bättre.

I de många tusen år gamla Veda-texterna förutsägs att en liten grupp människor kan neutralisera all negativitet och skapa harmoni i hela samhället med hjälp av tekniker för transcendering. Munkarna i våra kloster har haft en liknande roll, men även där gick till sist teknikerna för systematisk transcendering förlorade. Nu när en enkel och effektiv teknik för transcendering har blivit tillgänglig, kan vi bekräfta inte enbart förutsägelserna som har att göra med vår personliga utveckling utan också förutsägelserna om effekterna i samhället.

Hur går det till?

När vi dyker ned i havet blir det vågor på ytan

Att transcendera är som att dyka ned i havet. När vi dyker skapar vi vågor. Vi livar upp vattenytan. På liknande sätt, när vi låter sinnet komma hem och erfara rent medvetande, så upplivar vi kvalitéerna i vårt medvetande. Dessa kvalitéer har beskrivits i den högsta mänskliga upplevelsen som enhet, ren positivitet, och att känna samband. Alla välgörande effekter som har registrerats under Transcendental Meditation, särskilt i hjärnan (se full utveckling av hjärnan), är ett resultat av att vi livar upp de kvalitéerna.

När vi dyker i havet skapar vi inte bara ett plask där vi dyker i, utan det blir också ringar på vattnet som sprids över havet. När vi transcenderar, så upplivas kvalitéer av enhet inte bara i vårt eget medvetande, utan också hos människor runt omkring oss. Effekten märks kanske inte lika mycket som den inom oss själva, men det finns en effekt, och den är mätbar.

Maharishi gjorde en ganska speciell förutsägelse på 1960-talet: Om så lite som 1% av befolkningen i en stad eller i ett land skulle lära sig att transcendera regelbundet, så skulle man kunna se en mätbar effekt i samhället.

Man kan ta en glödlampa som exempel. Hur kan en liten glödlampa lysa upp ett stort rum? Jo, därför att glödlampan och rummet båda finns i ett elektromagnetiskt fält. Glödlampan livar upp detta fält och skapar en vibration, vågor av ljus. Dessa ljusvågor sprids ut i det elektromagnetiska fältet, och hela rummet lyses upp. När man släcker ljuset, så försvinner inte det elektromagnetiska fältet, för det är kvar i ett grundtillstånd. Men om det inte längre livas upp, så är rummet mörkt.

Mörker är brist på ljus – transcendering är att slå på ljuset och uppliva allt som är positivt

Vi kan se samma sak i vårt samhälle. Det fält som ligger till grund för vår subjektiva värld av tankar och känslor är alltid närvarande. Det motsvarar det som inom fysiken benämns det enhetliga fältet. Men eftersom vi har glömt hur man “tänder ljuset”, hur man livar upp detta område genom att transcendera, så ligger vårt samhälle i mörker. När människor har glömt sin egentliga natur av enhet och harmoni, så kommer brottslighet, korruption, olyckor och många andra symptom på negativt beteende att uppträda i samhället.

Men om man vill lysa upp en hel stad så behöver det inte finnas ljuskällor precis överallt. Det räcker med några lampor här och där. På liknande sätt måste inte alla transcendera för att transcenderingens kvalitéer ska livas upp överallt. En procent av människorna i samhället har visat sig vara tillräckligt. Motsvarigheten till “ljus” i det mänskliga sinnet är ett upplivat medvetande. Tidigare kunde någon anse att det inte var fel att skada någon annan för att själv vinna något. När vårt sinne blivit mer harmoniskt, mer upplyst, känns sådant inte längre rätt. Tanken att begå ett brott uppstår inte längre. Låter inte det som ett effektivt sätt att bekämpa brottslighet?

Maharishis förutsägelse sattes på prov 1975, när TM-utövarna i ett antal städer i USA hade blivit 1% av befolkningen. Forskare begärde då ut brottsstatistik från FBI och undersökte om det fanns någon mätbar skillnad mellan dessa enprocentstäder, jämfört med tidigare trender i dessa städer, jämfört med kontrollstäder, och i jämförelse med allmänna trender i USA. Siffrorna visade en nedgång i brottsligheten på över 20% när andelen 1% nåddes. Det var en signifikant minskning, som inte kunde ha uppstått av en slump (p <0,001), och som man inte kunde hitta någon alternativ förklaring till. Flera studier har senare bekräftat dessa resultat.

År 1978 förde Maharishi det hela ett steg vidare. Utgående från de gamla vediska texterna återupplivade han olika avancerade meditationstekniker, som man kunde lära sig om man redan utövade TM-tekniken. Han kallade dessa tekniker TM-Sidhi-programmet och “yoga-flygning” (“Yogic Flying”). I synnerhet den senare tekniken visade sig ha en speciellt stor inverkan på kroppen och hjärnan.

Under TM-utövning hade man observerat att ju djupare vilan var, desto högre blev EEG-koherensen. (EEG-koherens är ett sätt att mäta hur samordnat olika delar av hjärnan fungerar.) När kroppen nådde djupare vila, mätt till exempel genom lägre puls, började hjärnan fungera på ett mer samordnat sätt, som en helhet. Under den s.k. yoga-flygningen ökade EEG-koherensen ännu mer än under TM-utövning, men det skedde när kroppen blev aktiv (lätt hoppande), samtidigt som det uppträdde en motsvarande ökning av hjärtfrekvensen (se “lyft” i grafen). (Källa International Journal of Neuroscience.) Detta leder till en mycket snabbare integration mellan transcendering och aktivitet, vilket gör att alla effekter som man tidigare sett av vanlig TM intensifieras.

Men TM-Sidhi-programmet och s.k. yoga-flygning visade sig också ha en mycket starkare slags effekt som kunde märkas i samhället.

Det var förväntat att effekten skulle vara större än 1%-effekten, som hade konstaterats för vanlig TM-utövning. Maharishi organiserade flera experiment där hundratals utövare av TM-Sidhi-programmet utförde teknikerna i grupp under en bestämd tid. Resultaten tydde på att positiva effekter uppstod, signifikant mätbart, bland befolkningen på platsen för experimentet. Men effekten verkade inte vara proportionell mot antalet deltagare, utan mot kvadraten på gruppens storlek. För ett visst befolkningstal behövs 1% TM-utövare för att få märkbar positiv effekt, men för TM-Sidhi-programmet i grupp verkade det räcka det med kvadratroten ur 1% av befolkningstalet.

Här kan vi göra en jämförelse med fysiken. Inom fysiken råder just förhållandet att effekten (energiinnehållet per tid) i en våg (av alla slag) förhåller sig kvadratiskt till vågens amplitud (våghöjd). Exempelvis, om amplituden ökar med en faktor 3, så ökar effekten med en faktor 3×3 = 9. Det finns (ganska subtila) exempel inom fysiken (t.ex. superstrålningslaser) där effekten faktiskt är proportionell mot kvadraten på antalet fotoner på grund av att fotonerna makroskopiskt sett uppträder koherent (samordnat). Kvadratroten ur 1%-effekten kan vara ett sådant makroskopiskt koherent fenomen, men en sådan teori är inte färdigutarbetad.

För att ändå ge en förenklad förklaring ska vi ge ett exempel som är illustrativt men inte fysikaliskt korrekt (vi ska påpeka var). Om tre personer står vid en sjö och turas om att hoppa i sjön, så kommer det att skapas tre vågor, var och en med sin egen våghöjd och räckvidd innan de dör ut. Nu tänker vi oss att de tre personerna håller varandra i handen och hoppar i vattnet tillsammans, så det blir en enda stor våg. Om det vore så att denna våg blir 3 gånger så hög (vilket alltså inte stämmer), så skulle den innehålla 9 gånger mer energi och täcka en yta som är 9 gånger så stor.

Det preliminära resultatet av experimenten fick utgöra hypotes för vidare forskning. Eftersom förhållandet är kvadratiskt, innebär hypotesen att en relativt liten grupp människor som utövar TM-Sidhi-programmet och “yoga-flygning” tillsammans kan positivt påverka hur miljontals människor runt dem tänker och agerar. I stället för 1% av befolkningen i en stad som utövar TM skulle det räcka med kvadratroten ur 1% av befolkningstalet, ett väldigt mycket mindre antal, för att effekten ska märkas i hela staden.

En fördel med denna hypotes var att det var ganska lätt att testa den. Ett typiskt experiment kunde gå till så här:

1. Forskarna behövde bara välja en region med mycket social stress, till exempel en stad med hög kriminalitet, eller till och med en krigszon där det var på väg att bli värre, och där ingen vettig person skulle kunna tro att det snart skulle bli bättre.

2. Forskarna förutsade sedan offentligt att situationen skulle förbättras så snart “yoga-flygare” skulle anlända: krigshändelser skulle avta, brottsligheten minska, aktiemarknaderna förbättras, o.s.v. De angav exakta start- och slutdatum för experimentet. De förutspådde också att situationen skulle försämras igen så snart “yoga-flygarna” lämnade orten. De angav i förväg hur de avsåg att mäta förändringarna.

3. På exakt startdatum anländer “yoga-flygarna”. De stannar kvar på sitt hotell, har så lite kontakt som möjligt med omvärlden, och lämnar platsen på exakt slutdatum.

4. Därefter undersöker forskarna om effekterna verkligen uppstod, vanligtvis genom att studera oberoende källor såsom offentlig statistik och artiklar som publicerats i ansedda tidningar och tidskrifter.

Vetenskapligt påvisat vid mer än 50 försökstillfällen

Den här sortens experiment genomfördes inte bara en eller två gånger utan över 50 gånger över hela världen.

Varje gång, så gick inte bara förutsägelsen i uppfyllelse, utan vid många tillfällen var skillnaden så betydande att det blev nya lägsta eller högsta siffror, till exempel mycket stark minskning av brottslighet och bilolyckor, eller rekordartad ökning på börsen (ett tecken på ökad optimism hos investerare), o.s.v.

Till exempel ägde sju experiment i rad rum i Libanon 1981-1983, en period med ständigt inbördeskrig. Varje gång förutsades det öppet att krigshändelserna skulle minska, och data visade att under de sju experimentomgångarna sjönk antalet krigsoffer med nästan 80%. Chansen att en så stor förändring skulle uppstå av en slump sju gånger i rad var mindre än 1 på 10.000.000.000.000.000.000.

Ett annat experiment visar hur kostnadseffektiv denna teknik kan vara. I mars 1988 gjorde en grupp personer i Skelmersdale, nära Merseyside-området i England, en mycket speciell förutsägelse i den lokala TV-kanalen. En grupp på 120 personer planerade att utöva TM-Sidhi-programmet och “yoga-flygning” tillsammans i grupp, och som resultat, förutsade man, skulle kriminaliteten minska avsevärt i hela Merseyside, ett område med mer än 1 miljon invånare. Det var uppenbarligen inte särskilt många som tog förutsägelsen på allvar, eftersom brottsligheten, trots allt mer ökande satsningar för att bekämpa brott, hade fortsatt att öka. Då förutsägelsen gjordes hade Merseyside den tredje högsta brottsligheten i England.

Att minska brottsligheten med 60% till en kostnad 100 gånger lägre än med nuvarande metoder? Ett mirakel?

Men så snart som experimentet började bröts trenden med ständigt ökande brottslighet. Fem år senare, 1992, hade Merseyside den lägsta brottsligheten i hela England. Brottsligheten hade sjunkit med 40% jämfört med vad den skulle ha varit utan trendbrott, och med 58% jämfört med den genomsnittliga utvecklingen i England under de fem åren. Med en grupp så liten som 120 “yoga-flygare” förhindrades 255.000 brott under en period av fem år, och samhället sparade totalt 1,25 miljarder pund (över 12 miljarder SEK). Man beräknade att varje timme som en “yoga-flygare” gjorde sin uppgift, så sparade den lokala förvaltningen 40.000 SEK i brottsrelaterade kostnader (vilket inte tar hänsyn till kostnaderna för mänskligt lidande). Alla “yoga-flygarna” ställde upp frivilligt, men även om de skulle ha fått betalt för sitt arbete (låt oss säga generösa 200 SEK/timme), så skulle kostnaden fortfarande bara ha varit 0,5 % av vad brottsligheten skulle ha kostat, och det hela skulle samtidigt vara mer effektivt.

Och minskning av brottsligheten var bara en av de variabler som förbättrades. Bilolyckorna blev också färre, ekonomin förbättrades och föroreningarna minskade.

Dessa och 20 andra undersökningar har publicerats i några av världens mest ansedda tidskrifter på det samhällsvetenskapliga området. En tidskrifts anseende är beroende av det innehåll den publicerar, och därför publiceras endast forskningsrapporter som håller hög vetenskaplig nivå. Referat av dessa forskningsartiklar finns på Publicerade artiklar om TM och “yoga-flygning“.

Sedan effekten av “yoga-flygning” påvisats på 1980-talet hade Maharishi endast ett ytterligare mål för sin globala organisation, nämligen att så snabbt som möjligt skapa grupper av “yoga-flygare”, tillräckligt stora för att skapa en positiv inverkan för varje land, och dessutom flera mycket stora grupper, tillräckligt stora för att kunna påverka hela världen. Så länge som världens regeringar inte stöder sådana grupper används medel från TM-organisationen samt donerade medel för detta ändamål. När någon betalar kursavgift för att lära sig Transcendental Meditation, bidrar hon eller han därför direkt till att skapa en positiv inverkan i hela världen

TM-organisationen håller för närvarande på att bygga upp en stor grupp av 9000 vediska experter (personer som bl.a. är utbildade i TM-Sidhi-programmet) i hjärtat av Indien, där man har köpt över 300 hektar mark för att bygga en hel stad. Just nu finns där 2500 experter som är avlönade för att skapa en kontinuerlig effekt. Deras lön betalas genom bidrag från TM-organisationen och genom gåvor från donatorer. Man beslutade att göra detta i Indien, eftersom löner och levnadsomkostnader är mycket lägre där än i väst (i genomsnitt 250 USD per månad).

Det går att införa denna teknik i samhället mycket effektivt på ett personligt plan, och de sociala effekterna kommer på köpet

Det finns många sätt att bilda grupper av “yoga-flygare” i varje land, till exempel på skolor där eleverna utövar tekniken först och sist på skoldagen, på företag där de anställda utövar “yoga-flygning” som en del av sin arbetsrutin, i polisprojekt där man tillbringar tiden med att förebygga brott snarare än med att utreda dem, i fängelseprojekt där TM och”yoga-flygning” dessutom bidrar till fångarnas personliga rehabilitering, o.s.v., och som ett förebyggande ”vapenslag” i det militära, vilket håller på att byggas upp i vissa länder.

Sådana projekt blir snabbt lönsamma. På skolor växer eleverna i intelligens och kreativitet. Elever och lärare blir gladare och mer avspända. Mobbning, missbruk och frånvaro minskar. Intresset för att lära sig ökar, studieresultaten blir bättre, och läraryrket blir mer tillfredsställande. Inom näringslivet blir de anställda mer produktiva, för trots att de tillbringar en del av sin arbetsdag med att meditera, så presterar de mer än tidigare. I fängelser är TM den mest effektiva rehabiliteringsmetod som någonsin har prövats, och återfallen minskar signifikant. Förutom alla välgörande effekter för deltagarna skapar en TM-grupp koherens och positivitet som också märks i samhället omkring.

Detta är den främsta anledningen till att bland andra David Lynch Foundation har uttalat sin vilja att stödja ett TM-projekt i en skola i varje land, eftersom det oftast räcker med en enda skola för att skapa en positiv effekt för hela landet. Till exempel skulle Sverige endast behöva 308 “yoga-flygare” för att skapa en positiv effekt för hela landet. (308 är kvadratroten ur 1% av befolkningstalet 9,5 miljoner för Sverige.) En skola räcker.

För forskning om de sociala effekterna av TM (för att hedra Maharishi även kallad “Maharishi-effekten”) gå till:

Forskning på effekter av TM i samhället för forskningen omkring 1%-effekten av Transcendental Meditation.

Forskning på effekter av “yoga-flygning” i samhället för forskning om kvadratroten-ur-1%-effekten med grupper av utövare av TM-Sidhi-programmet och “yoga-flygning”.

Publicerad forskning om TM och “yoga-flygning” för all forskning som har publicerats i vetenskapliga tidskrifter (en del av de 20 studierna, fler kommer att läggas till snart).